Pedagogiken inom Autismgruppen i Äspered

Inom Autismgruppen värderar vi den Goda Relationen högt. Både mellan arbetstagare och funktionshindrad likväl som mellan all personal. Om en person skall läras in ett beteende, oavsett om det handlar om ett normalfungerande litet barn eller om en person med ett funktionshinder, så gör inte den personen så som man säger - utan snarare så som han ser att andra gör. Att vara de goda förebilderna anser vi är grunden för allt samspel.

Därför får ingen personal reagera med negativa känslor mot den funktionshindrade. Här är inte ens en sur ton accepterad. Vi som arbetar på Autismgruppen Äspered ser oss själva som hjälpare, stödjare och de som skall se till så att de funktionshindrade får livskvalitet i sin vardag. Att skratta tillsammans med ungdomarna är en viktig, daglig ingrediens. Först när vi förstår deras behov och svårigheter - först då kan vi hjälpa dem att utvecklas - utifrån deras behov. Om vi inte förstår det som dom förstår så hjälper det inte att vi kan och vet mera än dom.

Om en funktionshindrad blir förtvivlad beror det oftast på att vi har misslyckats med att tolka och förstå dem. Det första vi skall göra i en sådan situation är att fundera över våra egna göranden och låtanden. Vad har vi gjort eller inte gjort? Vad har vi sagt eller inte sagt? Vad kunde vi ha gjort annorlunda? Kunde vi ha förhindrat denna negativa situation? Mycket ofta handlar frustration, utbrott och annat negativt beteende om bristande förutsägbarhet, språklig oförståelse eller att inte kunna göra sig förstådd. Eller i sämsta fall att bli kritiserad och att inte förstå vare sig kritiken, vad personen vill och att bara känna sig misslyckad. Som professionella pedagogiska hjälpare måste vi, efter varje situation där den funktionshindrade haft negativa känsloupplevelser, rannsaka oss själva - istället för att vi ställer ytterligare krav på individen med autism som bara förstärker misslyckandet än mera.

Ett av våra professionella mål inom Autismgruppen är att skapa det goda klimatet för att personen med autism skall ha de bästa förutsättningarna för att lyckas. Först när den funktionshindrade känner tillit och harmoni i vardagen - först då har han eller hon en potential att utvecklas genom nyinlärning. Ett barn eller en vuxen med autism som upplever kaos, oro och som inte förstår hur han skall kunna påverka sin egen situation - drabbas av inre stress. Och hos denna målgrupp leder oftast en svår stress till ökade problemskapande beteenden. Och att vända en negativ spiral till en positiv, uppåtgående spiral är oftast svårare och mera tidskrävande än att redan från början, ha som pedagogisk värdegrund att allt arbete skall vara positivt och bekräftande. I en positiv miljö blir oförutsedda och oförutsägbara stunder mindre hotfulla för en individ med autism. Om man inte kan bygga upp en positiv pedagogisk tillvaro är det bättre att avstå helt från att försöka bygga!

I allt arbete utgår vi från kompetens om autism och från varje enskild individs behov och förutsättningar. Därför är hela verksamheten uppbyggd kring varje individs funktionsnedsättningar, den enskildes motivation och intresseområden.

Vi möter och bemöter alltid positivt. Även i en svår situation där den funktionshindrade känner sig frustrerade. Vi gör det genom att bekräfta känslotillståndet och vägleda in i ett nytt känslotillstånd. Eller att visa var man kan uttrycka just den sinnesstämningen någonstans. På en förfrågan eller ett önskemål från en funktionshindrad svarar vi aldrig någonsin nej. Eftersom autism är ett språk- och kommunikationshandikapp är ett nej så definitivt för en individ med autism. Istället börjar vi med att bejaka individens uppfattning även om önskemålet inte är genomförbart. När vi har bejakat "jaha, du tänker så" så börjar vi via tydliggörande metoder att ge den funktionshindrade insikt om hur vi bör göra istället. För att nå gott resultat är det viktigt att ge personen tid. Att ge tid för eftertanke och möjlighet att kunna förstå en förändring som behöver ny förutsägbarhet. Människor som inte är medvetna om språksvårigheterna vid autism börjar många gånger en mening med nej - trots att budskapet INTE är nekande, vilket blir oerhört förvirrande för en individ med autism. T.ex. "Nej, men har du inte ätit upp än?". För en person med autism blir den här frågan mycket förvirrande. Varför säger man Nej? Och varför frågar man om inte personen har ätit upp när man ser att det finns mat kvar på tallriken?

Inom Autismgruppen i Äspered får personalen mycket utbildning just kring hur vi kommunicerar med en person som har autism eftersom autism är ett språk- och kommunikationshandikapp. Den som utbildar är Elisabeth Råberg som är journalist, verksamhetschef för Autismgruppen . Personalen handleds även externt av Bo Hejlskov-Elvén.  

Självklart för oss, på Autismgruppen Äspered, är att vi alltid strävar efter att ha ett gemensamt arbets- och förhållningssätt.

Detta skapar vi genom ständiga samtal om arbetsmetoder, om kommunikation och om hur vi stöttar och bemöter. Vi dokumenterar dagligen. För återkommande aktiviteter finns det manualer för personalen, som beskriver vad den funktionshindrade gör i en aktivitet och vad personalen gör. Detta för att aktiviteten alltid skall vara förutsägbar oavsett vem som arbetar med individen. Det skapar också förutsättningar att kunna analysera en aktivitet men även en grund för att kunna utveckla den.

Vi använder oss inte av fostran som en metod. Vi vägleder i god tid, ger dem redskapen för hur de skall bete sig i olika situationer. Vi bejakar alla känslor, men vägleder hur och var man får uttrycka dem. Vi har som mål att ständigt skapa en positiv atmosfär och att i alla situationer stärka individens egen självkänsla. Det gör vi genom tydligt beröm på ett sätt som utgår från varje individ. Vi deltar i alla aktiviteter tillsammans med den funktionshindrade. Detta gör att vi i alla aktiviteter också tränar samspelsförmågan. Vi har nått mycket goda resultat med våra brukare..

Den Dagliga Verksamheten är uppbyggd kring hantverk, trädgårdsarbete, djurskötsel, friskvård (motion, fysiska aktiviteter och näringsriktig kost) hem- och hushållsarbete och samspel. Vi tränar läs-, skriv- och räkneförmågan. Det pedagogiska tankesättet går ut på att vi tränar pojkarnas förmågor i olika situationer som infaller naturligt i den Dagliga Verksamheten.

Eftersom personer med autism har ett naturligt detaljseende tränar vi dagligen olika helhetsperspektiv. I vissa situationer tränas man genom att aktivt konstruera något. Vi arbetar också på andra sätt för att skapa motivation och för att kunna träna svaga förmågor. Här nedan följer en beskrivning på en av våra arbetsmetoder: En av pojkarna är extremt rädd för bilar. Klarar dock, med stor uppbackning, att åka bil mot ett positivt mål. Under några begränsade veckor om året försöker vi åka iväg till en skog där vi klipper sly. Genom detta tränas han att åka bil, Dessutom får han god fysisk träning av att arbeta i skogen. Därefter fikar vi tillsammans som ger en träning av samspelsförmågan. Vi gör buntar av kvistarna och han får knyta rosetter. (Han tränar sig för att vid ett annat tillfälle kunna knyta sina skor). Väl tillbaka från skogen hängs slyet upp på tork. Buntarna skall bli mat till djuren under vintern. När vintern kommer utfodrar pojken djuren med slyet. Och får på så vi uppleva att han gjort något som djuren uppskattar. När djuren ätit upp bladen på slypinnarna, så har vi som ytterligare en aktivitet att pojken mal ner pinnarna till flis i en kompostkvarn. När våren kommer har vi skapat ännu en aktivitet - då han häller han ut flisen på trädgårdsland som han själv varit med och skapat. Som slutet av kedjan krattar han ut flisen på landen.

Bara genom att klippa sly har vi lyckats att skapa 12 olika aktiviteter. Åka bil, träna sin ångest mot bilar, klippa sly = fysisk aktivitet, fika = samspela, knyta ihop buntar= träna finmotorik, mata djuren, mala i kompostkvarnen, strö ut på landen och kratta. I samband med en sådan aktivitet har vi också ett lärande kring t.ex. olika trädslag. När det gäller just den här aktivitet har vi gjort en egen "Trädbok" med lättskriven fakta kring olika trädslag. Trots att båda pojkarna inom Autismgruppen inte kan leva ett liv ute i samhället idag på grund av svår ångest som de drabbats av på grund av felaktig hantering av inkompetent personal, så är de, i en individanpassad miljö med numera kompetent personal trots allt harmoniska och lyckliga.

Vi arbetar också efter schemastruktur. Alla har veckoschema, dagsschema, arbetsschema och en årstidskalender - var och en efter sitt behov - för att tydliggöra tid och rum.  En har bilder som vägleder honom. Den andre har text och bild. En annan bara text t.ex.. Vilken personal som  arbetar och vad de olika måltiderna under dagen består är också viktiga komponenter att tydliggöra.
Vi har numera inga inslag av utåtagerande eller självdestruktivitet hos de funktionshindrade.

 Alla arbetar efter värdegrunden: "För vems skull? - Jo, för de funktionshindrades skull". Och med den värdegrunden är våra roller klara och tydliga. Den värdegrunden vägleder oss också i många svåra situationer.